Idag tog jag steget igen. Hur det kommer förändra mitt liv vet jag inte. Det kanske går åt helvete. Men det kan även vara det bästa jag gjort.

Jag har sagt upp mig. Efter 11 år kände jag att det vore på sin plats att testa en annan arbetsgivare. Kan inte påstå att min nuvarande chef tog det på bästa sett.

Att vara gråtfärdigt nervös inför samtalet till att bli riktigt arg på grund av de ord som kom ur hans mun, gjorde inte mitt beslut svårare. Tvärtom, jag önskade i den stunden att jag gjort detta tidigare.

Jag vill gärna tro det bästa om folk. Men det första någon säger utan att tänka efter brukar ofta vara sanningen. Visst, man kan väl göra misstag, men att inte försöka rätta till något under samtalet är ett tecken i sig.

Jag känner mig stark i mitt beslut efter samtalet. Och jag känner just nu att tiden skulle gå lite fortare.

Då var man här. Jag har gjort många val i livet. En del bra, en del mindre bra och en del så dåliga att man önskar att man kunde spola tillbaka livet och göra om och göra rätt.

Men om man reflekterar över alla val man gjort i livet, bra eller dåliga, så märker man en gemensam nämnare........nuet.

Jag ångrar mycket i mitt liv. Jag ångrar ingenting i mitt liv. Jag hatar den jag är. Jag älskar den jag är. Jag är osäker på vad jag kommer bli.